Kontakt

Sanofi AB
Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
www.sanofi.se

Kontakta oss

Idrott och motion vid typ 1-diabetes

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2016-02-26

Fysisk aktivitet en viktig del i behandlingen av diabetes, vid sidan om insulin och diet

Utöver möjligheten att förbättra glukoskontrollen medför regelbunden fysisk aktivitet en rad positiva effekter. Risken för och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, kolesterolvärdet förbättras, prestationsförmågan ökar och effekten på vikt och livskvalitet är också positiv.

Fysisk aktivitet kan vid diabetes vara förknippad med såväl låga (hypoglykemier) som höga glukosnivåer (hyperglykemi).

Att skriva upp ett antal faktorer gällande din träning kan underlätta i den diskussion du kan ha med din diabetesmottagning - allt för att den fysiska aktiviteten ska förbli såväl enkel som rolig, men också säker att genomföra:

Detta kan du tänka på:

  • Typ av aktivitet
  • Hur intensiv aktiviteten är och hur länge den varar 
  • Insulindosering samt tidpunkt för denna 
  • Glukosvärden: före, ibland under tiden, och efter aktivitet 
  • Kostintag (framför allt sort och mängd kolhydrater)

Varierande glukosvärde efter fysisk aktivitet

Effekten på glukosvärdet kan variera beroende på olika faktorer. Förbereder man sig på samma sätt före träning eller tävling ökar förstås möjligheten till att upprätthålla en bra glukoskontroll. Tidpunkt för insulindos, mängd insulin och kolhydraternas mängd är viktiga faktorer. Viktigt att ta med i beräkningen är också hur intensiv aktiviteten är och hur länge den varar.

Några orsaker till varierande glukosvärden redovisas i korthet nedan:

Hypoglykemi (lågt glukosvärde)

  • För mycket insulin pga "felaktig" doseringstidpunkt eller för hög dos.
  • Idrott som varar mer än 30-60 min utan extra kolhydrater.
  • Hög intensitet (50-75% av maximal prestationsförmåga).

Läs mer om hypoglykemier

Stabilt glukosvärde

  • Korrekt insulinmängd inför och under fysisk aktivitet.
  • Korrekt mängd kolhydrater.

Hyperglykemi (högt glukosvärde)

  • Brist på insulin före och under fysisk aktivitet.
  • Tävling som medfört ökade halter av adrenalin.
  • Kort intermittent anaerob intensitet (ex. sprint i intervall) vilket medför ökad nivå av stresshormoner. 
  • För stor mängd kolhydrater.

Varaktighet och intensitet av den fysiska aktiviteten

  • Planera vid fysisk aktivitet som är intensiv eller varar längre än 30 minuter. Detta kräver anpassning av dos och eller kolhydrater. Kolhydrater är av stor vikt vid fysisk aktivitet som varar >60 min.

Insulin

  • Det är bra om det går att anpassa insulindoseringen till en tidpunkt så att insulinnivån minskar då den fysiska aktiviteten påbörjas. Anpassning måste givetvis göras i förhållande till vilken insulinsort man använder sig av.
  • I det fall dosen ges alldeles före aktiviteten måste mängden kolhydrater ökas för att undvika låga glukosnivåer. 
  • Sträva efter ett glukosvärde med start kring 8 mmol/liter och kompensera sedan glukosfallet vid aktiviteten med kolhydrater. Att starta med värden mellan 10 mmol/liter och 15 mmol/liter kan vara en orsak till att HbA1c-nivån inte blir optimal. 
  • Är den fysiska aktiviteten ökad jämfört med "normaldagen" bör långverkande dos alt. basaldosen för natten sedan minskas.

Läs mer om insulin

Diet/kolhydrater

  • Fysisk aktivitet av kort varaktighet eller hög intensitet (ex. tyngdlyftning, sprint) kräver möjligen inte kolhydrater innan aktiviteten startar, men kan innebära att glukosnivån sjunker senare. Extra kolhydrater efter sådan aktivitet är därför att rekommendera.
  • Fysisk aktivitet av lägre intensitet (ex. fotboll, cykling, joggning, simning) kräver tillägg av kolhydrater före, under och efter aktiviteten. 
  • Fysisk aktivitet med längre varaktighet (<60-90 min) kräver förberedelser med mer långsamma kolhydrater (pasta, bröd). Under aktiviteten kan sedan mer snabba kolhydrater användas (saft, sportdryck). 
  • Mängden kolhydrater anpassas till behovet och måste utprovas genom frekvent provtagning vid träning. Mängden beror på kroppsvikt, typ av fysisk aktivitet och av insulinnivåer. 
  • Behovet av kolhydrater under fysisk aktivitet motsvarar 10-30 g (1-3 dl söt saft eller sportdryck) per 30 min för en individ som väger 70 kg. 
  • Måltid innehållande såväl kolhydrater som fett och protein rekommenderas snart efter fysisk aktivitet. Uppladdningen för nästa dygn startar redan då. Detta motverkar också risken för nattlig hypoglykemi.

Läs mer om kost vid typ 1-diabetes

Tidpunkt för aktivitet

Fysisk aktivitet på morgonen, innan tillförsel av måltidsinsulin/ bolusdos, resulterar sällan i någon hypoglykemi eftersom de cirkulerande insulinnivåerna är låga samtidigt som nivån av motreglerande hormoner är hög.

Tidpunkten för aktivitet under dagen kan vara bäst vald då måltidsinsulinet redan haft sin maximala effekt. Detta innebär att ex skolgymnastiken lämpligtvis startar 1-2 tim efter måltid.

Aktivitet direkt före lunch kan också vara ett alternativ, men lämpligen intas då först ett mellanmål i form av frukt för att minska risken för hypoglykemi. En lunch strax efter aktiviteten är också vad man eftersträvar så att depåerna då fylls på nytt. 

Speciella tillfällen där kroppen inte förmår frigöra socker för att motverka låga glukosnivåer

Dygnet efter upprepad fysisk aktivitet av låg eller måttlig intensitet är den motregleringen vid hypoglykemi avtrubbad (vuxna). Behovet av tillförda kolhydrater ökar därför under den andra dagen i det fall den fysiska aktiviteten fortsätter (ex. träningsläger, skidåkning).

Hypoglykemi under mer än två tim leder till en försämrad motreglering under efterföljande dygn. I sådant fall ökar behovet av tillförda kolhydrater tre gånger. I en sådan situation måste du också förlita dig på vad du äter och dricker i betydligt större omfattning.

Glukoskontroll

När glukoskontrollen är dålig och glukosvärdet ligger högt före fysisk ansträngning, kan de cirkulerande insulinnivåerna vara för låga, vilket leder till en ökad effekt av de motreglerande hormonerna. Detta ökar risken för ketos (syrabildning).

Läs mer om syraförgiftning

Ketoner förekommer vid brist på insulin

Glukosnivåerna är förhöjda parallellt med ketonbildning. Fysisk aktivitet avråds bestämt vid sådana tillfällen. En kontroll av ketoner bör ske vid upprepade höga glukosnivåer (hyperglykemi).

Läs mer om ketoner

Referens: Peter Adolfsson, Barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Slalomåkare