Kontakt

Sanofi AB
Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
www.sanofi.se

Kontakta oss

Tablettbehandling vid typ 2-diabetes

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2016-02-26

Metformin - basbehandling vid typ 2-diabetes

Metformin är idag basbehandling vid typ 2-diabetes. Detta på grund av att man vid metforminbehandling sett en minskning av risken för hjärt- kärlsjukdom. Metformin är ett välbeprövat läkemedel som både minskar bildning av glukos i levern och ökar glukosupptaget i musklerna.

En viktig effekt av Metformin är minskad risk för viktuppgång. Vid blodsockersänkning går de flesta patienterna ofta upp några kilon i vikt, vilket är ogynnsamt då de flesta patienter med typ 2-diabetes redan är överviktiga. Metformin motverkar alltså denna förväntade viktuppgång och ger inte heller blodsockerfall (hypoglykemier). Den vanligaste biverkningen är mag- tarm besvär.

Sulfonureider

Gruppen Sulfonureider, eller SU-preparat som de också kallas är, precis som Metformin, välbeprövade läkemedel, och de ökar insulinsekretionen i bukspottkörteln. Det är inga problem att kombinera SU-preparat med Metformin, och deras effekt på blodsockersänkning är jämförbara. Effekten av SU-preparat varierar mellan 12-24 timmar beroende på preparat. Behandling med SU-preparat ger, till skillnad från behandling med Metformin, risk för hypoglykemier.

Glinider

En vidareutveckling av Sulfonureider är Glinider. De har samma primära verkningsmekanism, de stimulerar frisättningen av insulin från bukspottkörteln, men har en mer kortvarig effekt vilket minskar risken för hypoglykemier. Den blodsockersänkande effekten är dock något sämre än SU-preparatens.

Akarbos

Akarbos har också funnits en längre tid, men är inte lika effektivt vad gäller blodsockersänkning som flera andra läkemedel. Akarbos verkar lokalt i tarmen och fördröjer upptaget av kolhydrater från tarmen till blodet, vilket gör att blodsockerstegringen blir långsammare. Vid diabetes har bukspottkörteln svårare att hantera en snabb blodsockerstegring jämfört med en långsam. Gaser och buksmärtor är den vanligaste biverkan, som förvärras vid högt intag av kolhydrater.

Glitazoner

Dessa preparat ökar primärt insulinkänsligheten i fettceller, leverceller och skelettmuskler genom påverkan på intracellulära receptorer (PPAR-gamma). Detta leder till glukosupptag men även ett minskat utflöde av fria fettsyror som sekundärt leder till en bättre insulinkänslighet. Med glitazoner sänks nivåer av glukos/insulin och triglycerider i blodet. Viktigaste biverkan är viktuppgång pga vätskeretention som kan komplicera en befintlig hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt, frakturer och viktuppgång ökar.

Inkretiner

Inkretinerna representerar den senaste generationen av antidiabetiska läkemedel och verkar genom att höja förekomsten av ett kroppseget hormon (GLP-1). GLP-1 bildas i tunntarmen och frisätts till blodet när blodsockernivån stiger vid en måltid. Hormonet ökar frisättning av insulin från bukspottkörteln – men bara i samband med måltid, och minskar också det glukoshöjande hormonet glukagon i levern. Två gynnsamma effekter vid typ 2-diabetes.

Det finns två typer av preparat på marknaden idag, de går under samlingsnamnet Inkretiner. Den ena gruppen är GLP-1 analoger som injiceras, som insulin, och den andra typen minskar nerbrytningen av kroppseget producerat GLP-1 (DPP-IV hämmare) och tas i tablettform. Inkretinerna har blodsockersänkande effekt, som SU-preparaten och Metformin. Inkretinerna har milda biverkningar, men med tanke på att preparaten är nya pågår det studier av dess långtidseffekter och bieffekter.