Kontakt

Sanofi AB
Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
www.sanofi.se

Kontakta oss

Vad är insulinresistens?

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2016-02-26

Ordet insulinresistens betyder att effekten av insulinet i kroppen är sämre än vanligt.

Forskningen pekar på att insulinet troligtvis binder som det ska vid sin receptor, men att den signalen som sedan gör att socker (glukos) transporteras in i cellen inte fungerar. I början kompenserar de insulinproducerande betacellerna insulinets försämrade signalering genom att producera mer insulin och blodsockret hålls ändå inom normala gränser. Sockerupptaget minskar dock framför allt i muskel- och fettceller. Insulinets hämmande effekt på leverns glukosproduktion minskar också.

Med tiden orkar inte de insulinproducerande cellerna tillverka de stora mängder insulin som behövs. Förmågan att täcka upp för den hämmade insulineffekten försämras, och insulinutsöndringen minskar, varpå blodsockret sakta stiger. Det är då blodsockret börjar stiga som typ 2-diabetes som sjukdom är ett faktum. Betacellernas insulinutsöndring är då kraftigt nedsatt, liksom deras förmåga att öka insulinutsöndringen vid högt blodsocker.

Ungefär tio procent av befolkningen har insulinresistens

Alla dessa drabbas inte av typ 2-diabetes eftersom kroppen ofta klarar av att kompensera för insulinresistens genom att tillverka mer insulin. Många människor har, innan de blir sjuka i typ 2-diabetes högre insulinproduktion än normalt.

En viktig bidragande faktor till utvecklingen av insulinresistens är fetma, och särskilt bukfetma, som orsakar ökad förekomst av olika kemiska faktorer, till exempel FFA (fria fettsyror). Dessa kemiska faktorer bidrar troligtvis både till det försämrade glukosupptaget i cellerna, liksom till betacellernas funktionsförsämring.